I Nya SOLO

I nyaste numret av SOLO som finns ute i affärerna nu, kan ni läsa om min kompis Madde och hennes glassiga liv som hemmafru här i O.C.
För att komma till hennes blogg, gå in på
http://www.maddes-cali-dreamin.com/

En Rosa Dröm

Alltså, tänk att besöka Disneyland som liten. Tänk om alla de här prinsessgrejorna hade funnits när man själv var barn, vilken dröm!!! Kanske får man ta sin egna lilla flicka med sig hit nån gång istället...

Disneyland!

Som de äkta Disneynördar som vi är båda två, var vi naturligtvis tvugna att fortsätta tjejdagen på Disneyland ihop. Det var som en kär gammal favorit i repris, för CH och jag var på Disneyland i Paris tillsammans när vi var 14 år och sen dess har det här varit en mycket speciell plats för oss. Disney är en sån stor del av vår barndom och vi kommer aldrig bli för stora för att dras med av magiken där inne...

Tjejdag

Torsdagen började mycket bra. Christine och jag hade en riktig tjejdag då och startade med att åka på skönhetssalong där vi blev ompysslade...

Daisy & Jag

Lite fler bilder på Daisy; vår lilla baby, hihi

Gangstaville

Yo! Vi hamnade i Los Angeles mesta gangsterförort Compton här om dan och vi var bara tvugna att få till en bild vid välkomnsskylten. De här gatorna borde man egentligen hålla sig borta ifrån. Dumma turister! (Snacka om vild mix av inlägg förresten...) :)

Låt oss Presentera Daisy

Äntligen känner jag att jag kan visa upp vår nya familjemedlem! Nu är hon frisk och kry och vi är sååå glada och lättade över det.
Låt mig berätta lite om henne, för en liten flicka är det. :)

Vi har valt att ge henne namnet Daisy. Det betyder prästkrage på svenska och är ju bara så gulligt... Hon har redan fått ett ljusrosa halsband med en liten prästkrageberlock. Daisy är ungefär ett år gammal. Hon är en liten och nätt fröken med halvlång brunspräcklig päls. Vi gissar att hon är en blandning mellan bondkatt och main coon. Hon har små tofsar i öronen och en väldigt yvig svans som hon svänger så elegant med när hon går. Ibland påminner hon faktiskt om ett litet lodjur!
När vi tog hem henne från katthemmet, hade hon suttit där i en vecka. De hade fångat in henne då hon vandrat omkring vilsen och hemlös nånstans...
Vi föll snabbt för henne, för hon var så vacker och elegant där hon satt och tittade på oss med sina stora, gröna ögon, från insidan av buren. Vi gick fram för att hälsa och hon sträckte genast ut sin lilla tass i gensvar. Vi bara smälte... Så vi tog in henne i ett rum för att se hur hon skulle bete sig på större ytor. Hon kom och hoppade upp i mitt knä på en gång och då var det ju klart... Daisy skulle följa med oss hem, så var det bara.

Nu har hon bott hos oss i 13 dagar och vi vet att vi aldrig kunde få en bättre katt. Hon är allt vi nånsin önskat i ett djur! Hon hårar knappt trots sin halvlånga päls, visar aldrig en tendens till att bitas eller rivas, är mycket kelig, kommer när man ropar, är lagomt busig och vill mest gosa hela tiden. Men mest av allt är hon så otroligt söööööt!!!!
En liten gudagåva är vad hon är, vår lilla Daisy. ♥
Tack underbara Christine som tog sig tid och fotade henne! Nu blir det till att rama in vår lilla flicka och sätta upp på väggen. :)

LA Ink

Jag har själv aldrig sett TV- serien, men vi ville ändå kolla in inspelningsplatsen av LA Ink på Melrose Avenue. Kolla in takkronan som är täckt av droppande blod...

Fler Stjärnor

Väl i Hollywood sprang vi även på några andra stjärnor... Foto: Christine Holm

Stormare

Vi passade på att hälsa på hemma hos Christines släkting Peter Stormare, när vi ändå var i Hollywood. :)

Hollywood

I lördags var gänget till Hollywood och kollade läget. Foto: Cristine Holm

Lilla Söta Prärievargen

Som sagt så hände det en väldans massa under bara det ett och ett halvt dygn som vi var på resa. Den här lille filuren kom fram till oss då vi åkte igenom Death Valley. Han var inte det minsta rädd utan åt friskt av mina mintkakor... Det kanske inte var så passande kost för en coyote, men han såg så utsvulten ut, stackarn...

Death Valley

På vägen hem gjorde vi nåt som vi aldrig gjort förr- svängde av till Death Valley. Efter timmar av bilåkande i oändlig ödemark utan minsta lilla antydan till civilisation, nådde vi målet. I Dödens Dal kan inget växa. Allt som finns där är en vit stäpp av hårt packad sand. Det här är USAs varmaste plats, och jordens näst varmaste ställe. När vi var där visade termometern på 45 C i skuggan, men i augusti kan det bli uppåt 60 hiskeliga grader... Vi klarade 20 minuter utomhus innan vi allvarligt höll på att stryka med. Martina var som ni ser, med om en traumatisk upplevelse och drabbades av uttorkning. ;)
Aldrig har jag uppskattat air condtion så mycket! Gruppen satt dåsiga och tysta i bilen en hel timme efter värmeslaget. En liten choockupplevelse för oss skandinaver minst sagt... Klicka på bilderna för större! Bilden i mitten är inget fotomontage! Det är bara CH och hennes fotokunskaper som har varit framme.

Pool Häng

Den intressanta ölflaskan här är en specialtillverkad kyltermos som håller ölen kall extra länge. Ölen säljs så här på varma platser i USA. Mycket välbehövligt i Nevadaöknen alltså!

Sen sist vi var i Vegas så har det hänt ganska mycket nytt. Nya byggnader smälls upp hela tiden. Det här är faktiskt USAs snabbast växande stad. TRUMPtower var nytt för oss och fick vara med på kort.

Big Night Out

Jättetrevlig kväll i Las Vegas... 25 grader varmt vid midnatt var det. Härligt att känna storstadspulsen... Vi åt på favoriten Ostkaksfabriken inne på hotellet Ceasars Palace och strosade sen runt i sakta mak på huvudgatan "the Strip" och inne på hotellen med dess gigantiska casinon. Bilderna längst ner är faktiskt tagna inomhus på hotellet the Venetian.