tisdag, juni 09, 2009

Klänningen

Ja, var börjar man i en bröllopsplanering? 1000 saker ska fixas och man måste ta tag i nån ände... Jag bestämde mig för att börja med BRUDKLÄNNINGEN! Vi hade ju ynka tre månader på oss att fixa allt och man visste ju aldrig om klänningen skulle behöva justeras och grejas, så på den fronten ville jag känna mig lugn med tid. Jag ringde upp min allra första kompis här borta i USA; Mia! Jag frågade om hon ville vara mitt smakråd under dagen och det ville hon mer än gärna- hurra! Vi åkte till Davids Bridal, där jag hade bokat tid. Det var inte annat än att det pirrade i magen, när jag satt och förklarade för personalen vad jag var ute efter. Jag visste att jag ville ha nånting prinsesslikt, vackert och kritvitt, men absolut inget krimskrams och tjafs. Personalen gick lydigt iväg för att samla ihop några modeller efter mina önskemål.
Detta är en stor händelse i många flickors liv! Snyft... Hrm, vart var jag nu... Jo, jag blev tilldelad en expedit som skulle passa upp på mig en och en halv timme. Hey, this is America! :) Sen skulle det mätas och härjas. Jag lät dem hållas! Eftersom både Mia och jag var så spralliga, så skrattade vi nästan hela tiden. Det var jättekul! Runt omkring mig hade jag tio andra brudar som provade maränger. Tärnor i färgglada klänningar sprang runt överallt och vi var båda överens om att detta var som att kliva rakt i i en amerikansk romantisk komedi.
Jag måste säga att den första gången som man ser sig själv i den vita skruden, är en speciell känsla... Den allra första klänningen som jag provade på, var "The One". Det visste jag på en gång. Nu efteråt, har jag fått höra att det är en klassiker, att man oftast tar den man provar först! Men eftersom jag var väl medveten om att tillfällen som dessa i livet inte direkt växer på träd, så låtsades jag som att jag inte var säker och provade sex stycken till!

Jag hittade ett enda kort på Mia och mig tillsammans och det är när vi står i kön till en bergodalbana på Six Flags magic Montain, haha... Jag saknar dig, Mia! Hoppas vi får tillfälle att ses igen inom en inte alltför lång tid ! :)

2 kommentarer:

  1. Gud va världen är liten :) ! Mia började skriva till mig på myspace för kanske 2år sedan.. va nog precis innan hon skulle tillbaka till sverige om jag minns rätt. Efter det har vi pratat lite på MSN och facebook :) Va kul att ni känner varandra..

    SvaraRadera
  2. Vilken rolig dag det var!:) så himla amerikanskt:) Saknar dig med Martina, men din blogg är superkul att följa:) Kram

    SvaraRadera