Inbjudningarna

Nu var det dags att skriva gästlista. Hur många skulle vi bjuda? Efter lite dividerande kom vi till slut fram till att bjuda 90 stycken. Det är ett litet bröllop i amerikanska mått och ett ganska stort för att vara i svenska mått. Vi hade ordnat så att inbjudningarna dök ner i gästernas brevlådor samma dag som vår förlovningsannons stod i den lokala dagstidningen där hemma. Resultat: dubbel bröllopsyra!
Gästerna hade ju inte vetat ett dugg om vad som var på gång förrän nu! Jättekul :)
Vi ville absolut använda Tobbes fina monogram som framsida på inbjudningarna. Ett vackert vitt band med två ringar omslöt korten och när man öppnade dem så trillade små röda rosblad ur. Alla inbjudningskort var HANDGJORDA och postade av min kära väninna Christine Holm, som vi invigde ganska tidigt i bröllopsplanerna eftersom jag gärna ville ha henne som min lilla bröllopsassistent... Vilket jobb du gjorde Christine!